Ge underlag, förslag till förbättringar av arbetsmiljön för flygplanlastare och cargopersonal i ett brett och både kort och långsiktigt perspektiv.

Kartläggning av lastningsarbetets fysiska innehåll såsom arbetsmängd, arbetstyngd och arbetsställningar, genomgång av sjukfrånvarostatistik...

 

Kartläggning av schemaläggningar, hur arbetet organiseras och hur den direkta ledningens och den övergripande arbetsorganisationen är sammansatt...

Kartläggning av befintliga hjälpmedel och arbetsmetoder. Kartläggningen gäller lastningsarbete på rampen och inomhus. (gäller även Cargo-verksamheten)

Kartläggning av den yrkesmässiga utbildningen och den som bedrivs inom säkerhet och riskhantering samt hur uppföljning av dessa områden hanteras.

Fyll i ditt namn och epost nedan för att prenumerera på vårat nyhetsbrev



Antal inlämnade enkäter per 2011-12-05 är 73%, målet är 70% inlämnade enkäter

Om Skadefria Cargo- och flygplanslastare

Avd 46 i Sv.Transportarbetarförbundet tog 2009 initiativ till ett forskningsprojekt inom flygplanlastarområdet. Flygarbetsgivarna och Transport beslöt sedan att genom TYA ansöka om AFA-medel för ett projektet med syftet att ge underlag till förändringar i arbetsmiljö och arbetsmetodik så att lastnings och cargopersonal skall kunna verka i sitt yrke fram till pensionsåldern utan att ha tagit skada av sitt arbete. Efter ett långt och aktivt arbetsliv skall man också kunna åtnjuta en god ålderdom.

TYA är huvudman för projektet  och redovisar också den ekonomiska delen till AFA löpande under projektets gång.

Intressenter är arbetstagare och arbetsgivarsidan och även  myndigheterna Luftfartsverket och Arbetsmiljöverket är intressenter.

Projektet omfattar ca: 1400 anställda vid ett 40-tal flygarbetsplatser på olika fraktbolag och handlingbolag. Vi kommer att besöka ca: sex stycken flygplatser, både stora och små, för att genomföra kartläggningen av flygplanlastarnas arbetsmiljö.

 

Arbetsmiljöfrågorna är centrala i lastningsprojektet. Alla intressenter har stora förväntningar på projektet eftersom det inte tidigare genomförts något liknande brett partprojekt.

Flygbranschen är ur arbetsmiljösynpunkt ett  intressant och mångfacetterat område. Riskområden finns inom flera delar av verksamheten, ett av dessa är arbetet på rampen.

Arbetsmiljöverket (AV) bildades 2001. Detta skedde genom att Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en myndighet. AV har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs.

målet är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.

Arbetsmiljölagen (AML) utgör grunden för. Den är en ramlag. Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter, som Arbetsmiljöverket utfärdar och som också är juridiskt bindande.

 

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöinspektörer kontrollerar att arbetsmiljölagen och föreskrifterna följs när de inspekterar arbetsställen.

AV  ansvarar också för statistik om arbetsmiljö och arbetsskador i Sverige

Luftfartsverket (LFV) äger, driver och utvecklar 16 flygplatser och ansvarar för all flygtrafikledning i Sverige. LFV är ett statligt affärsdrivande verk med omkring 3 400 årsanställda och omsätter drygt  6 miljarder kronor.

Utöver de flygplatser som LFV driver finns ytterligare 21 kommunala och 4 privatägda samt 2 militära flygplatser som trafikeras av linjetrafik.

Luftfartsverkets marktjänstprodukter innebär tillhandahållandet av den infrastruktur som krävs för att leverera ground handling tjänster till flygbolagen. Sådan infrastruktur är t.ex. bagagesorteringsanläggningar och ström till flygplan. Handlingbolagen är de huvudsakliga kunderna för marktjänstprodukten. Ground handling är samlingsnamnet för de tjänster som krävs när ett flygplan ska hanteras på en flygplats och innefattar sådana moment som lastning och lossning av flygplanets last.

 

Projektets huvudmål

Att ge underlag och förslag till förbättringar av arbetsmiljön för flygplanlastare och cargopersonal  i ett brett och både kort och långsiktigt perspektiv. Underlaget skall tydliggöra de olika problemområdena och ge förbättringsförslag och idéer som parterna sedan kan samverka kring.

Delmål 1

Kartläggning av lastningsarbetets fysiska innehåll såsom arbetsmängd, arbetstyngd, arbetsställningar samt i vilken omfattning FK har hanterat arbetsskador och arbetssjukdomar (statistik från FK och AFA) bland  flygplanlastnings och cargopersonal och hur besluten om arbetsskada eller inte har utfallit.  Projektets breda genomgång av lastningsarbetets olika arbetsmiljöaspekter kan ge ett väldokumenterat underlag om arbetet och ge en bättre och tydligare grund för FK vid kommande hantering och beslut av arbetskadeärenden.

Delmål 2

Kartläggning av arbetsorganisation, arbetsledning och psykosocial  arbetsmiljö. Här skall företagens intresse av att tillgodose de olika belastningsbehov som uppstår under dygnet finnas med, också den aktuella personalens synpunkter på sina arbetstider och arbetsscheman.  Här studeras samband mellan olika arbetstidskonstruktioner  och grad av belastning  samt hur detta påverkar effektivitet och flexibilitet.

Delmål 3

Kartläggning av befintliga hjälpmedel och metoder som tagits fram inom arbetsmiljöområdet för de olika arbetsmoment som lastningsarbetet innehåller. Kartläggningen skall ta med både hjälpmedel som har visat sig vara användbara och som används frekvent och de som av olika skäl blivit mindre populära eller inte kommit till någon större nytta. I denna kartläggning skall även de organisatoriska arbetsmiljöfaktorerna tas med. Arbetsledningens ansvar att följa upp användandet av skyddsutrustning, lyfthjälpmedel, fortlöpande kunskapskontroll etc. skall följas upp. Olika arbetsmetoder kan exempelvis vara att skifta arbetsuppgifter inom gruppen, köra trucken, lasta inne i flygplanet, lasta ute etc.

Delmål 4

Kartläggning av utbildning och utvecklingsmöjligheter inom lastningsområdet skall göras. Både den yrkesmässiga utbildningen och den inom säkerhet och riskhantering. Såväl interna som externa utbildningar skall ingå i underlaget. Kartläggning av hur uppföljning av kunskap och efterföljande av regler och bestämmelser hanteras på olika arbetsplatser. En genomgång och sammanfattning av de olika alternativarbeten, exempelvis avisning, brand och räddning, tekniska arbeten, som olika företag erbjuder sina lastare skall göras. Övriga framtida utvecklingsmöjligheter till andra arbetsuppgifter skall ses över.

Avgränsningar

Arbetsledare skall inte ingå i projektet. Om lastaren i sin roll som lastare har arbetsledande funktioner så som 1:e man eller liknande ingår detta i projektet.

Tekniska arbetsuppgifter som sådana skall inte ingå i projektet. Om lastaren efter speciell utbildning utför tekniska arbetsuppgifter på rampen ingår dock detta som en del av ett utökat arbetsinnehåll.

Avisningsarbete som sådant ingår inte i projektet. Men avisningen som en del av utökat arbetsinnehåll ingår i projektet.

Incheckningsarbete ingår inte i projektet. Men konsekvenserna av hur incheckningsrutinerna är utformade kan vara påverkande för lastarna. Om lastaren utför incheckningsarbete ingår detta som en del av ett utökat arbetsinnehåll.

Brand och räddningsarbete ingår ej i projektet.  Men för lastare på vissa flygplatser är en del av lastarnas arbetsuppgifter brand och räddningstjänst och ingår då i projektet som en utökning av lastarnas arbetsinnehåll.